Musik

Vissa dagar vill man ha en partita av Bach, en annan dag passar bröderna Boomslang (se bilden) bättre.

Liten varudeklaration: Praktiskt taget all musik som vi tycker om skulle kunna passa i Sveriges Radio P2. Däremot tycker vi inte om allt som spelas i P2. Somlig s.k. världsmusik, minimalism, och elektroakustisk musik (det hette väl elektronmusik förut, men hur låter musik som inte är akustisk?) är vi helst utan. Så nu vet du om det är lönt att fortsätta titta på den här sidan.

Klicka på småbilderna nedan för att komma till de olika avsnitten!

Klassiskt

Både Margareta och Pär har hört klassisk musik sedan barnsben. Margareta genom musikintresserad mor, som drog med henne tre mil rälsbuss till Umeå på orkestersällskapets konserter. Pär genom pappas pianonoter, radions söndagskonserter, och så småningom grammfonskivor (den första klassiska var en 30 cm stenkaka med Sibelius Finlandia) och konserter med Nyköpings Filharmoniska orkester. Och på den vägen är det. Vi hör mycket gärna klassisk musik, och skivhyllan innehåller mycket av den varan.

Åren 1986-2002 hade vi här i Sollentuna en kammarmusikserie ”Amorina Recitals” som gav fem konserter varje vinter med högklassiga artister. Hela svenska pianisteliten har med ett par undantag spelat där, och en internationell stjärna som Marc-André Hamelin har gästat oss i vår lilla källarlokal i Sollentuna Centrum hela fyra gånger. Vi blev engagerade i serien genom att Margareta bakade till pauskaffet (se vår Om oss-sida), och Pär var revisor i seriens vänförening. Vi gjorde och underhöll också seriens hemsida medan konsertserien fortfarande var aktuell. Endast ”Baksidan” finns nu kvar i sitt museala skick.

Jazz

Varje kväll lyssnade tonåringen Pär på radio – Voice of America sände två timmar musik 20-22, varav den första timman var lättare populärmusik som t ex Les Brown eller Glenn Miller, och den andra var “riktig” jazzmusik. Dansmusiken på skoldanser bestod av mer eller mindre god jazz, och många av skolkamraterna var också jazzintresserade. Som när vi packade in oss i någon farsas Opel Rekord och åkte till Eskilstuna och hörde på Lars Gullin.

Även Margareta utsattes tidigt för jazzmusik. I Umeå huserade en ung Lasse Lystedt med sitt eget storband. När Louis Armstrong kom till Umeå med sin orkester 1956 låg en biljett till konserten bland julklapparna. Mitt i smällkalla vintern, det var närmare -30 grader varje dag, arma musiker! Mycket snö och Ludde i lappmössa! Oscar Hedlund har målande beskrivit strapatserna i Norrland i boken “Galen i Musik”. Boken är förresten värd omläsning många gånger, med Martin Lamms geniala svartvita tuschteckningar som extrabonus.

Vad man lyssnar på under tonåren formar nog till stor del ens musiksmak för resten av livet, så 50-talsjazz står fortfarande högt i kurs hos oss. Fast vi lyssnar gärna på äldre jazz också (Ellington, Armstrong, m fl).

JazzSociety är en trevlig klubb i Hallstavik som tillhandahåller jazz på CD. Den har nära anknytning till skivbolaget Sittel, där t ex Jan Lundgrens Trio har gjort flera inspelningar. “Skivklubben JazzSociety presenterar ständigt god och närande jazz. Svenskt och utländskt. Gammalt och nytt.” (citat från deras hemsida).

Vi har här som klubbmedlemmar fått tag i inspelningar av Ella & Louis som gavs ut av skivbolaget Verve, bl a en ovanlig inspelning från 1956 med bara Oscar Peterson, Herb Ellis, Ray Brown och Buddy Rich som komp. Utbudet växlar med tiden, så den här skivan liksom t ex Jan Lundgrens ”Svenska Landskap” som vi köpt där, finns inte längre. Annat kommer i stället.

Körmusik

Eftersom Pär har sjungit i kör i många år får det bli en liten specialavdelning för körmusik här. Han har dock numera slutat väsnas kollektivt och överlåter detta till dotter Karin som nu sjunger i Västerås kammarkör, tidigare också i Mariakören därstädes där hennes dåvarande Magnus är tenor. Båda sjöng i nu nedlagda Aros Vokalensemle (AVE) i Västerås, men här finns exempel på deras repertoir.

Att sjunga i kör är ett av de bästa fritidsnöjen man kan ägna sig åt. Det är billigt, även om många körer tar en terminsavgift på några hundra. Instrumentet är ju gratis, försåvitt man inte vill utveckla det genom att ta sånglektioner. Det är en social verksamhet, där man träffar många som man har ett gemensamt intresse med, men som annars har de mest skiftande bakgrunder. Repetitionerna är en utomordentlig avkoppling från vardagsslitet – de kräver full koncentration. Konserterna kommer sedan som pricken över i – om man har skött förberedelserna väl, vill säga.

Vad gör jag om jag vill börja? Man kan kontakta närmaste regionala körförbund för att ta reda på vilka körer som finns och vilka av dem som skulle vara lämpliga. Adresser och telefonnummer finns hos Sveriges Körförbund.

Ett par körlänkar till:
Choral Net med länkar till flera tusen körer världen över.
Akademiska Kören i Stockholm – jag (Pär) måste ju göra reklam för den kör jag helst minns av dem jag varit med i.

Musik för barn

“Här dansar Herr Gurka, både vals och mazurka…” (Lennart Hellsing, Krakel Spektakel)

Tack vare “Med lite Klapp, och lite Klang…” och Olydiga Ballongen och Pigge Lunk, Rövarna i Kamomilla stad, Klas Klättermus, Krakel Spektakel, Kusin Vitamin, Nalle Puhs sånger, Spader Madame, Beatles, Povel Ramel, Gullan Bornemark och Alice Tegnér, Felix Körling, Barbro Hörberg, Trazan och Banarne, Robban Broberg, m fl … samt föräldrarnas lyssnande på musikradion, har våra barn nu ett genuint musikintresse och spelar och sjunger gärna själva i olika sammanhang.

Den lilla Loppan, som kavat sig upp på pianostolen och bläddrat fram de fina noter av Beethoven som pappa nyss spelat, har blivit stor och via musikskolan fått ännu mera smak på musik, av olika slag. Vi inbillar oss att det faktum att våra barn idag har stor glädje av musik, i varje fall till någon del beror på att vi har matat dem med god musik från allra första början. Böckerna med ovanstående visor och berättelser finns i nytryck eller kanske på antikvariat. Nya generationer växer upp och sjunger samma visor som vi, men nyskrivna visor och låtar tillkommer hela tiden, och somliga av dem är redan klassiker – Lilla Idas sommarvisa av Astrid Lindgren – Georg Riedel, t ex.

Barnskivor är billiga, gamla LP som blivit nerslitna och raspiga, kan man köpa på CD i nypressat skick. Roligt även för oss som köpte LPn en gång! “Nu drar vi ut på på rövarstråt, ja vi ska ut och röva, men bara sånt vi kommer åt och sånt vi kan behöva …” (Torbjörn Egner, Folk och rövare i Kamomilla stad).

Så ge barna musik redan som nyfödda (eller rent av innan de är födda) och de får glädje av det hela livet, i vilken musikfåra intresset än vindlar iväg sedan! På TV har vi sett konserter med Electric Banana Band, dvs Trazan och Banarne med kompisar, och ALLA i publiken sjunger med! Från 4 år och uppåt! Likaså Robert Brobergs melodier och texter har alla i sin musikresväska genom livet tycks det! Härligt!

Somliga instrument kan man göra själv. Instruktionerna till Humlan, nederst på sidan, kommer från Musikmuséet i Stockholm.

Inte en val i sikte / Om avslappningsmusik

Panflöjter och valar och delfiner ihop med syntetisk piano-oändlig-upp-och-nerför-klaviaturen får mig (Margareta) att klättra på väggarna i stället för att slappna av. Musik ska vara musik med ryggrad inte nån sorts ljudmaneter som bara flyter omkring. Beethovens 9e symfoni, sista satsen tolkad av en ensam panflöjt eller 1:a satsen av Tjajkovskijs pianokonsert, också på panflöjt! Avslappnande?

Jag provade för ett tag sedan med “Havets vågor” innan jag skulle ge bort den. Det skulle bara vara vågbrus sas det på omslaget och inspelad vid Höga Kusten. Lät bra tyckte jag. Men “omkullvältande” vågor som brusade ur högtalaren när skivan började gjorde mig snarare panikslagen eftersom jag inte gillar hamna under vatten. Ett stilla flappflapp mot båtsida och kluck mot stenar skulle varit mer rogivande. Om det är lite småsten brukar det rassla lite också, när vågen drar sig ut igen. Men det kanske stormade vid inspelningstillfället?

Nej, jag (M) rekommenderar hellre Nils-Aslak Valkeapää – Goase Dušše, fågelsymfonin som vann Prix Italia 1993. Olika fågelläten, främst fjällfåglar! Ett år av fjällets ljud, finns fortfarande att köpa. Nånstans i maj brukar jag somna och vakna först när renarna börjar vandra tillbaka från sommarbetet. Det är total avslappning! Och man blir inte myggbiten heller! Skön att sitta och arbeta till också! Klicka på bilden och lyssna på ett utdrag.

Naturbokhandeln på Öland med flera har CDn “Symfoni Naturell”, låter fånigt men är fin, med bara fåglar och humlor och lie som går i gräset och en skrattmåskoloni som väcker efter en lagom lång eftermiddagsslummer. Fler CD med ljudlandskap finns också, från Gotland bl a. t ex på Emheart Music

När det är gräsligt klafsigt väder ute och något annat ur skivhyllan inte passar, spelar vi en CD från SNF, “Skärgård” eller “Skogen”. Livet känns genast mer hoppfullt, det blir snart vår igen! Fågelskivorna är bra som bakgrund på kalas också, gästerna slappnar omedvetet av och konversationen kan plötsligt avstanna – “men VAR har ni fåglarna någonstans?” SNFs Naturbutik på nätet.

Annars går det tidvis bra att slappna av till P2. Eller till någon av de egna klassiska skivorna.

Nätradio

Man kan med fördel lyssna på radio när man sitter vid datorn – det finns nätradiostationer över hela världen som sänder alla upptänkliga sorters program, bl a god musik. Men mycket har hänt sedan vi först gjorde den här hemsidan. Idag är utbudet av nätradio gigantiskt med tusentals stationer. Att hitta bra stationer med klassisk musik är dock inte helt lätt. Många sänder ett rätt utslätat program med mest s. k. klassiska pärlor. Till exempel – Classic FM.

Här är några andra länkar:
Accuradio – åtminstone jazzavdelningen verkar bra, den klassiska är kanske inte i vår smak.
Sveriges Radio P2 – mycket att välja på.
Danmarks radio – många musikkanaler, t ex en bra klassisk kanal och blandad jazz dygnet runt (Hør netradio ⇒ DR Klassisk / DR Jazz).

Länkar

Nu blev det ju rätt mycket länkar redan här ovan, men här är ändå några till:
CDon – om lokala skivbutiken inte för önskade titlar av vilken sorts musik man än vill ha så är det här en utmärkt on-line-butik, som har stort urval och tar hem om de kan från många skivbolag.

Amazon, UK – enkelt och snabbt och inom EU (än så länge).
Amazon, Frankrike – franska chansons är svårt få tag på i Sverige, men Amazon.fr har alla gamla och nya artister. På CD och i olika samlingsutgåvor.

Musikmix

 

Musikmuséet i Stockholm

är ett museum med pling och plong om så önskas. Rekommenderas för hela familjen! Man kan få lära sig tillverka egna enkla instrument t ex Hur gör man en s.k. Humla? Hur låter en serpent? – detta ormlika svarta blåsinstrument som Jan Johansson, jazzpianisten och kompositören faktisk använde på en av sina skivor en gång. (Alla hans skivor finns återutgivna på CD om man slitit ut sina gamla LP).

Museet har festivaler lite då och då, konserter med olika tema. Gör gärna ett besök där och planera in det i semesterresan till Stockholm, likaväl som till Skansen eller Wasa, det finns alltid intressanta utställningar.

Stunder i musikens Tivoli med alla sorters lyckohjul

Sedan ler man inombords när man hör originalen framföras, vid andra tillfällen, så som kompositörerna tänkt sig dem.

Musik behöver inte vara gravallvarlig, redan Mozart skrev musikaliska skämt och skojade friskt med sin tids musik och sina kollegor. Det finns en hel del svenska nutida musikanter som ömsint leker med melodier och musikstilar, och trogna radiolyssnare känner till ”När lillan kom till jorden” i klassisk inspelning med Sven-Erik Bäck och Erik Ericsson.

Vi har flera favoriter i denna spelmansglädjens Villa Villekulla, och om läsaren av detta inte redan känner till dem, så väntar en trevlig upplevelse. Här är några av dem:

Pianisten Bengt Hallberg är fenomenal på att göra variationer på kända melodier, improvisationer som får gamla pärlor att skimra i nytt ljus. Han har samarbetat med Ludvika Spelmanstrio, tre professionella musiker, som har samma spelglädje och glimt i ögat som han själv. Ludvika Spelmanstrio Spelmanstrions smått sanslösa tolkning av Vivaldis ”Årstiderna” har blivit en Pizza Svedeze, kryddad med typiska svenska melodislingor som vi förknippar med olika årstider. Deras lyriska och finstämda tolkningar av folkmusik samt av nykomponerad musik eller klassisk, visar hur genuina musikanter de är.